Maos siste dansare, Li Cunxin

Cunxin bor med sina föräldrar och sex bröder i en mycket fattig by i Kina på 1960-talet. Hårt arbete krävs och svälten ett ständigt hot. Men kärlek och gemenskap gör ändå vardagen uthärdlig. Allt i Maos sanna anda, Mao är solen som ska rädda Kina! Alla är stolta över att få vara en del av kommunismen.

Maos hustru var en mycket kulturintresserad person. Förutsatt att kulturen lyfte fram kommunismens tankar och inget annat förstås. En dag får Cunxins byn besök av ett utsänt sällskap från dansakademin i Peking, som står under styre från Madame Mao. De letar efter barn till bönder (klasstillhörigheten är viktig) som har förutsättningar för att bli balettdansare. Och Cunxin blir utvald! Som en av 15 i sitt distrikt, med över 70 miljoner invånare.

11 år gammal kommer Cunxin till Peking. Här börjar ett annat liv, med hård disciplin, smärtsam träning och obefintlig frihet. Hemlängtan är svår, men så småningom lär han sig tycka om träningen. Han lär sig älska balett och till slut är det allt han lever för. Det lönar sig att träna hårt. Ett amerikansk utbyte mellan studenter gör att Cunxin får komma till USA för att träna i några veckor. Han tycker det är lite otäckt att åka till ett fördärvligt västerländskt land med svår kriminalitet och rasism, han har ju alltid fått höra hur fantastiskt Kina är jämfört med västvärlden. Inte får att han någonsin fått se något som kommer från västvärlden, tidningar och böcker därifrån är förstås förbjudna. TV, vad är det?

Men vänta lite nu. Chicago, som Cunxin hamnar i, är rent och snyggt. Alla är trevliga och det finns mat i överflöd. Är det såhär det ser ut i västvärlden? Cunxin inser att han hela sin uppväxt blivit lurad av Maos propagandamaskin och bestämmer sig för att hoppa av….

En helt osannolik historia som är alldeles sann! Fantastiskt! Kina har en fascinerande historia, men 1900-talet har varit en tragedi för det kinesiska folket. Sedan Maos död på 70-talet har landet öppnats upp mer och mer. Idag har kapitalistsamhället slagit igenom men det finns en fortsatt stark kontroll av befolkningen och otolerans mot politiska motståndare. Det är viktigt att historier som dessa skrivs ned. Cunxins avhopp fick svåra politiska och personliga konsekvenser till en början. Det tog sex år innan han fick träffa sina föräldrar igen och nio år innan han fick besöka Kina själv. Boken är full med spännande detaljer och man får en fin inblick i hur livet sett ut för Cunxin, som trots sina framgångar verkar vara en ödmjuk person med stort hjärta. Läs den, läs den, läs den! Och åk sedan till Kina och upplev detta gigantiska land med sina stora kontraster.

Maos siste dansare, Månpocket 2011

Lyckan finns på biblioteket!

Blev väldigt nöjd igår när jag var på bibblan (istället för att träna...upss). Lyckades grabba tre sprillans nya böcker:

- Anna-Karin Palm, Snöängel

- Elif Shafak, Bastarden från Istanbul

- Lucy Dillon, Ensamma hjärtan och herrelösa hundar. Den sistnämnda blev också ett av läsalternativen i bokcirkeln på jobbet idag.

Kunzelmann Kunzelmann, Carl-Johan Vallgren

Nästa bok om en patetisk medelålders man. Det vill säga Joakim Kunzelmann. Slösaktig, lat och sjukligt porrintresserad. Inte trevlig alls med andra ord. Skild. Senaste flickvännen har också dragit sin kos. Penningplacering är inte heller hans starka sida och bankkontot ekar tomt. Joakim drar därför ett lättnadens suck när han får veta att hans far, Viktor Kunzelmann, har hittats död i sin atelje.

Kunzelmann den äldre var en respekterad konstkännare och skicklig konservator. Hans egen konstsamling är värd miljoner. Tror Joakim. Det visar sig dock att Viktor förstört nästan alla sina tavlor, eftersom de är förfalskningar. Katastrof! Det är dock inte så många känner till Viktors strålande talang som tavelförfalskare. Kanske kan man kränga de kvarvarande tavlorna ändå? Så istället för att lösa sina ekonomiska problem, hamnar Joakim i nya skumraskaffärer.

Joakims upptåg, som utspelar sig i nutid, varvas med Viktors liv i Tyskland och i Stockholm. Karriären som konstförfalskare börjar i Tyskland. Viktor är homosexuell, något som förstås är tabu i Tyskland vid tiden för andra världskriget. Viktor börjar flyttar ihop med en förfalskarkompanjon och  de utger sig för att vara bröder. Viktor blir dock påkommen i en intrikat situation och skickas till ett koncentrationsläger. Hans talang som förfalskare räddar honom och han får hjälpa till med sedelförfalskning. Ja, jag ska väl inte avslöja allt men de delar av boken som handlar om Viktor är mycket spännande och intressanta!

De delar som handlar om Joakim ger en dråplig och cynisk bild av vår samtid. Dessa delar av boken är dock sämre skrivna skulle jag säga. Joakim själv är en person man helst bara vill slippa. Boken är alldeles för lång och den hade inte förlorat något på att strukit hälften av historien kring Joakim. För delarna om Viktor märker man däremot att författaren har gjort en gedigen bakgrundsforskning.

Sammantaget så vågar jag ändå rekommendera boken! Jag blev positivt överraskad, särskilt med tanke på att jag verkligen avskydde Vallgrens tidigare bok Den vidunderliga kärlekens historia….

Kunzelmann Kunzelmann, Albert Bonniers Förlag 2009

Januarifemman

Någon som har läst någon av dessa? Inte jag heller, men det är det dags att ändra på!  Januarifemman

Delhis vackraste händer, Mikael Bergstrand

Har gått över från ”barn berättar” till patetiska medelålders män med livskris. I denna roman möter vi Göran, frånskild, medelålders, fanatisk MFF:are och just utsparkad från sitt jobb efter 25 år som informatör. Skåning till råga på allt! Näe då, inget fel på Skåne, men det hela råkar utspela sig i Malmö till att börja med. Göran är förstås deppig och hans gode vän Erik övertalar honom att byta miljö ett tag och följa med på en resa till Indien. Erik arbetar som researrangör. Väl i Indien drabbas Göran av svår maginfluensa och blir kvar på hotellrummet när övriga sällskapet reser vidare. Erik skickar en indisk vän för att titta till Göran. Det slutar med att den indiske vännen tar med Göran hem till sig. Härifrån tar historien osannolika vändningar med en otrohetsaffär med en vacker kvinna, gift med industrimagnat samt en nystart på karriären som journalist. Det är aldrig för sent att börja om på nytt!

Boken påminner en hel del om ”Hundraåringen… som försvann” i sina försök att vara rolig. Jag lyssnade på den som ljudbok och det tror jag var ett lyft. Då får man nämligen höra utmärkte skådespelaren Björn Granath (Madickens pappa ni vet) läsa. Boken är skriven i ”jag”-form och han är mycket trovärdig som berättare. Hade jag bara läst detta som en vanlig bok så hade jag nog mest tyckt att det var fånigt. Nu blev det ändå lite smålustigt och trevligt. Och beskrivningarna av Indien gör att jag vill åka dit. Nu!

Dehlis vackraste händer, Norstedts förlag 2011

Inlåsta, Emma Donoghue

Ännu en bok berättad ur ett barns perspektiv. Denna gång är det femårige Jack som berättar om sin värld. Världen består av Rummet. Där bor Jack och mamma. På kvällarna kommer Svarte Man. Då måste Jack gömma sig i garderoben. När Jack fyllt fem år tycker hans mamma att det är dags att berätta för honom att det finns ett Utanför också. För människorna som Jack ser på TV, de finns på riktigt. Mamma vill så gärna komma tillbaka till Utanför. Hon har varit inlåst i Rummet i sju år och längtar efter sin mamma. Det blir Jack som får se till att planen att komma åt går i lås. De måste lura Svarte Man!

Hela tanken på Utanför är förstås väldigt omtumlande för Jack. Och hur ska det gå för Jack med  alla nya intryck, relationer med andra människor. Bara att ha på sig skor, vad ska det vara bra för?

Mycket mycket bra! En historia som egentligen är alldeles fruktansvärd, men som berättas på ett så ljust och positivt sätt ur ett barns ögon. Vet man inte om något annat, så är man inte tacksam för det lilla. Då tar man det lilla som en självklarhet! Författaren har klart inspirerats av den sanna historien om Josef Fritzl, som låste in sitt dotter i ett utrymme under jord, fick flera barn med henne och tvingade henne att ta hand om barnen i sitt fängelse. Hur agerar man då? Kanske som mamman i denna historia. 

Inlåsta, bokförlaget Lind & Co, 2010

Hypnotisören, Lars Kepler

Alla har väl redan läst Hypnotisören utom jag. Förmodligen en av de mest köpta deckarna på senare år, förutom Stieg Larsson då förstås.

En man hittas mördad i ett omklädningsrum. När polisen åker hem till familjen för att berätta vad som hänt, så hittar man resten av familjen brutalt slaktad. En 15-årig pojke har dock överlevt och han tas in på sjukhus. Pojken är knappt vid medvetande, men eftersom han är enda kända vittnet till händelserna, bestämmer man sig för att ta in en hypnotisör. Hypnotisören/läkaren Erik, som lovat att aldrig hypnotisera mer, blir övertalad att hjälpa till med att få fram uppgifter. Han lyckas få pojken att berätta vad som hänt. Det faktum att Erik bryter sitt 10 år gamla löfte att aldrig hypnotisera mer, väcker en annan händelsekedja till liv. Det fanns en anledning till varför han gav det där löftet en gång.

Författarna, för det är ju två egentligen, har försökt vara effektiva och pressa in så mycket som möjligt på de 500 sidorna. Och visst, det är full fart hela tiden. Två olika deckarhistorier med ond bråd död, mobbing bland tonåringar, blödarsjuka, hypnos och så några otrohetsaffärer.

Jag förstår ändå inte varför den slagit igenom så stort. Det här är väl inte särskilt märkvärdigt jämfört med alla andra deckare som ges ut. Skulle möjligen vara att den är skriven i aktiv form, vilket jag mest stör mig på. Likså den uppstyltade dialogen. Vem 17 säger ”må det gå väl” till exempel?

Ska man sätta sig med detta i julnatten ändå? Kanske, det hela uppspelar sig i alla fall strax innan jul. Det är spännande men nog har jag läst bättre deckare än detta. Ljummet betyg från mig, särskilt med tanke på att förväntningarna var höga när jag började läsa.