Jag började med att kolla in TV-serien Game of thrones.
Våld, sex, krig, avslitna kroppsdelar, barnäktenskap, zoombies och våldtäkter.
Men ändå. Jag var ohjälpligt fast! Det var dock så många ätter och folk att
hålla reda på, både döda och fortfarande i livet, så jag bestämde mig för att
även läsa åtminstone första boken.
Historien utspelar sig i en alternativ värld som närmast kan
liknas vid Europa under medeltid. Det är männen som styr och ställer. Tror dom.
För Martin har lyckas väl med att integrera kvinnorna på den politiska agendan,
detta till skillnad från exempelvis Tolkien i ”Sagan om Ringen” om man nu ska
jämföra med något.
Det blåser upp till en bitter strid mellan Huset Stark (de
goda?) och Huset Lannister (de onda?) när kungen plötsligt dör. Var kungens död
verkligen en olycka? Vem ska ta makten nu? På andra sidan havet finns den unga
modiga prinsessan Daenerys, dotter till den tidigare härskaren Draklorden. Hon
kan väcka ett mäktigt bortglömt vapen till liv…
Vi får följa ett antal karaktärer som var och en får ett
kapitel på sig att föra historien framåt. Alla kapitel är inte lika intressanta
och jag tröttnar snabbt på beskrivningar av strider på slagfältet. Men jag
tycker om de mer personliga delarna, framförallt om barnen Stark och prinsessan
Dany. Och så har vi den coola kaxiga dvärgen Tyrion Lannister förstås, en
mycket underhållande karaktär!
Det har tagit mig antal månader att traggla mig igenom de
tättskrivna 700 sidorna. En bidragande orsak till det, var att det aldrig blev
särskilt spännande. Jag visste ju precis vad som skulle hända eftersom jag nyss
sett TV-serien. Men bara säsong 1!
Detta är egentligen en oerhört rafflande historia med en
smart intrig. Nu kan jag äntligen fortsätta med nästa bok och därmed kasta mig
ut i okänd terräng…