Välkommen till min hörna av världen!



Här hoppas jag du hittar ett boktips eller två. Eller tre....eller jättemånga... Jag anser mig vara allslukare vad gäller böcker. Det blir mest romaner och deckare skulle jag säga, inte så mycket fakta. Kan bli fantasy också, det händer!

fredag 26 december 2014

Låt vargarna komma, Carol Rifka Brunt

Morbror Finn är 14-åriga Junes allra närmaste vän. Hennes syster Greta retar henne och säger att hon till och med är kär i Finn.

Finn har aids och han är döende. Bland det sista han gör är att måla en porträttavla av June och Greta. Så en dag är han borta, död och begraven. Men det visar sig då att det finns en annan person som saknar Finn lika mycket som June gör, nämligen Finns ”specielle” vän Toby. Toby, som funnits i Finns liv i så många år, men som alla, framförallt mamma, har hållit hemlig för June.

Vad är det med mig? Varför får jag alltid tag på de allra sorgligaste böckerna som går att hitta i boksortimentet? Nu måste jag säga att den här boken inte bara handlar om sorg och död. Den handlar mest om vänskapen som uppstår mellan June och Toby. Dessutom om syskonrelationer. June känner att hon håller på att tappa sin syster Greta, som snart ger sig ut i vuxenlivet. Finns och Danis syskonrelation är inte okomplicerad den heller. Morbror Finn blev en berömd konstnär, medan mamma Dani valde en karriär som grå revisor. Varför blev det så?

Jag antar att man ska se detta som en ungdomsbok, men samtidigt har den ett mer utvecklat språk än vad ungdomsböcker brukar ha. Den har ju också blivit överröst med priser. Jag tyckte om den, men blev inte så känslomässigt berörd som man kanske borde bli. Skulle nog ge den fyra av fem ändå. Läs!!

söndag 21 december 2014

Vi kom över havet, Julie Otsuka

Kalifornienresenärer, här finns en chans till att lära sig något nytt! På 1920-talet kommer ett antal unga japanska kvinnor till San Fransisco. De har kommit för att gifta sig med män som de aldrig träffat, japanska män som i sina brev beskrivit sig som så framgångsrika i sitt nya hemland. På bilderna de skickat med är de unga och stiliga. Och ja, det kanske är samme man som nu står där framför dem. Men fotot är allt annat än nytaget. Framgångsrik skulle man nog inte heller kalla den som sliter i hettan med att plocka frukt.

Paren blir familjer till ändå. Barnen som växer upp som amerikaner. Det blir 1940-tal. Det blir krig. Och plötsligt är japanerna fiender i sitt eget land. Så försvinner de, en efter en. Det är som om de aldrig varit där.

Mycket intressant liten bok det här. Den rymmer mycket på sina 170 sidor. Otsuka har valt ett ovanligt sätt att berätta. Hela historien är skriven i ”vi”-form. Vi kom, vi kände, vi var där. För de var där! Och de är fortfarande där, jag kan berätta att det japanska kvarteret i San Fransisco är väl värt ett besök.

tisdag 9 december 2014

Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson

Min tidigare erfarenhet av Majgull Axelsson består av Aprilhäxan. Kanske har jag läst en bok till, men det var längesedan och jag minns inte vilken. Men jag minns att jag inte alls gillade det jag läste då. Det här var en helt annan upplevelse. Dagsaktuellt och upplysande. Varje dag ser jag kvinnan som sitter och tigger på andra sidan gatan när jag går hem efter arbetsdagens slut. Senast förra veckan hörde jag ett reportage om ett projekt som syftar till att samla in romernas berättelser från andra världskriget innan det är för sent.

Malika är ensam kvar. Hon har redan förlorat kontakten med sin familj. Hon har sett sin kusin och sin lillebror dö i Auschwitz. Där i tågvagnen mot Ravensbruck går hennes klänning sönder. Hon är rädd för att råka ännu mer illa ut och tar därför en klänning från en död judinna. Och tar därmed även den döda flickans identitet. Några judiska kvinnor från Norge blir hennes nya vänner i lägret.

Många många år senare blir Miriam gratulerat på 85-årsdagen av sin styvson med familj i det trygga svenska Småland. Hon får ett armband med sitt namn ingraverat. Det är bara ett problem, hon heter ju inte Miriam. Och det här är första gången hon vågar säga det till sin familj. Det var förbjudet för romer att invandra till Sverige ända fram till 50-talet. De släpptes alltså inte in ens efter kriget och fick därmed ingen hjälp från oss. Det var dock bara ett av de skäl som gjorde att Malika/Miriam valde att ljuga om sin bakgrund på vägen mot Sverige och framtiden. Romer betraktades helt enkelt som kriminella och samhället såg väldigt illa på dem. Har något hänt sedan dess kan man undra?

En fantastisk bok och en viktig, men så sorglig berättelse. Obligatoriskt som skollitteratur tycker jag!