Välkommen till min hörna av världen!



Här hoppas jag du hittar ett boktips eller två. Eller tre....eller jättemånga... Jag anser mig vara allslukare vad gäller böcker. Det blir mest romaner och deckare skulle jag säga, inte så mycket fakta. Kan bli fantasy också, det händer!

måndag 31 oktober 2016

Himlakroppar, Eleanor Catton

Bedriften med den här boken är detta: Tänk dig att du är 27 år och bara har skrivit en bok förut. Så skriver du ner den här lilla nätta sagan på 1 100 sidor, med ett mångfacetterat persongalleri och en sanslöst tilltrasslad intrig och fyller sidorna med ord i ett lättläst flow. Så har du 2013 års Man Bookerprisvinnare i din hand!

Titeln fick mig att tro att det här är en fantasybok, men det skulle jag inte säga. Även om författaren hela tiden försöker få oss att tro det. Vi beger oss till Nya Zeeland under åren 1865-1866. Till Nya Zeeland beger sig människor från olika delar av världen för att pröva lyckan som guldgrävare. Hänsynslös girighet, lurendrejeri, kvinnor till salu, opium och förvecklingar. Lite kärlek också. Det går inte sammanfatta det här. Likt gamla ryska romaner är persongalleriet sammanfattat i början, för det går inte hålla reda på alla människor. Men några personer står i centrum; Anna, en glädjeflicka som hamnar mitt i händelsernas centrum; Emery Staines, en guldgrävare med tur; Lydia; spådam och bordellmamma och kanske hjärnan bakom allt; Crobie Wells, förloraren. Och så Francis Carver, mannen utan samvete.

Man sitter hela tiden och undrar hur i hela friden allt hänger ihop. Det hela börjar i mitten, sedan kommer vi till slutet, innan vi till slut får reda på början. Boken börjar med att Crosbie Wells hittas död i en stuga, där man också finner en stor förmögenhet. En annan tråd är att ett antal personer letar efter en packlår som försvunnit med ett skepp. Anna är omedveten om att hennes nya klänningar har guld insytt i sina sömmar, något som upptäcks av en av hennes kunder.

Tyckte jag om boken då? Inte till en början, för själva storyn är inte så engagerande och boken är väääääldigt lång! Men man måste ju ändå få veta hur det går. Så småningom, när ekvationen börjar närma sig en lösning steg för steg, blev det lättare att ”läsa på ” och komma framåt. Det är väldigt imponerande att få ihop det här. 

lördag 29 oktober 2016

Lewispjäserna, Peter May

Vid detta besök på Yttre Hebriderna får vi stifta bekantskap med Finns barndomsvän Whistler. Finn har börjat på ett nytt jobb som vakt och ska hålla styr på tjuvskyttar och där finns Whistler som en starkt misstänkt. Whistler lever som eremit men kämpar för vårdnaden om sin tonårsdotter, där den nye svärfadern är den värsta kombatanten.

Så dyker det återigen dyker det upp ett gammalt lik. Nu är det ett lik i ett störtat flygplan som kommer fram när en sjö plötsligt blir dränerad på allt sitt vatten. Finn och Whistler har en gemensam bekant som försvann i ett plan för längesedan. Så vävs det fram en historia om ett rockband, om drömmar och om en vacker kvinna som de alla ville ha….

Det här är sista boken i en serie på tre och tyvärr håller den här inte lika hög klass som de första två. Jag blir inte alls lika engagerad och intrigen är väldigt krystad och märklig. Men skriva kan han fortfarande, Peter May, så det säger ändå slurp även den här gången!

måndag 24 oktober 2016

Lewismannen, Peter May

Finn, den före detta kriminalkommissarien, är tillbaka på Yttre Hebriderna. Han har återupptagit bekantskapen med sin ungdomskärlek Marsaili och blir alltmer en del av hennes liv. Däribland hennes problem med hennes gamle far, Tormud. Tormud börjar på ålderns höst bli alltmer dement. Han pratar med sin familj på ett sätt som först verkar helt osammanhängande, om namn och platser de aldrig har hört talas om. Vad är det Tormud gått och burit på i alla år, som det nu inte går att hålla tyst om längre?

I samma veva hittas ett lik i en torvmosse. En tidigare brottsutredning har gjort att DNA-analys har gjorts av alla män på öarna. Det visar sig då att liket i mossen är en nära släkting till Tormud. Men vem är han?

Peter May får till det den här gången också! Spännande, lättläst och fängslande. Ta en kopp te också när du läser, för råkylan på Yttre Hebriderna letar sig in mellan bokbladen….