Berättelsen om Edgar, David Wroblewski

Edgar växer upp på en kennel i Wisconsin. Han och hans föräldrar arbetar hårt för att få fram sina Sawtellehundar, både vad gäller avel, träning och att hitta rätt ägare. Edgar är enda barnet och isoleringen är påtaglig därute på landsbygden. Edgar är också stum, så han kommunicerar med hundarna och sina föräldrar genom teckenspråk. När han är nyfödd blir han nästintill adopterad av en av hundarna, som blivit mer av en familjehund, den kloka tiken Almondine.

Livet förändras för alltid när Edgar som tonåring blir vittne till hur hans pappa plötsligt dör i någon slags slaganfall. Han sluter sig själv ännu mer när hans mamma inleder ett nytt förhållande med hans farbror. Han upplever också hur hans pappa visar sig för honom och försöker tala om något för honom. Men vad? Det hela mynnar ut i en roadtrip där några av hundarna är Edgars enda sällskap.

Detta är något för den som gillar hundar, eftersom dessa spelar en så viktig roll i denna bok. Flera av hundarna är egna karaktärer. Välskriven tjock roman, men jag är ju kattmänniska jag, så jag blev väl inte helt fast. Undrar hur det funkar i verkligheten att få hundar att lyda kommandon med bara tecken? Fascinerande och annorlunda.