Den oändliga historien, Michael Ende

Den här gamla barnboksklassikern har jag helt missat. När så en kollega påpekade att det är samma författare som skrivit ”Momo – kampen om tiden” så var jag tvungen att kasta mig över den här. Jag har inte sett den gamla filmen heller. Den enda jag kan referera till är låten, med … Limahl, hette de så? Har också ett svagt minne av videon och en liten pojke som flyger på något stort vitt och fluffigt! Jag brukar gå runt och nynna på låten på jobbet ibland, om jag fastnat i något krångligt som jag inte kommer ur…

Så tillbaka till boken då. Det börjar med Bastien, en lite småtjock mobbad kille som tycker livet är jobbigt. Det är roligare att drömma sig bort i sagornas värld. En dag råkar han få syn på en bok i ett antikvariat, ”Den oändliga historien”. Han blir så till sig att han stjäl boken och sedan barrikaderar han sig på skolans vind och börjar läsa. Och så är han fast.

Han läser om den modiga tuffa killen Atreju, som är utskickad på uppdrag av barnakejsarinnan för att rädda landet Fantasien. Fantasien håller nämligen på att lösas upp i alla beståndsdelar eftersom barnakejsarinnan, som har all makt i landet, är mycket sjuk. Atreju måste ta reda på vad det är som kan göra barnakejsarinnan frisk. Det visar sig att hon måste få ett nytt namn och det är bara ett människobarn som kan ge henne det. Men hur ska ett människobarn kunna komma in i Fantasien? 

Ja, som du kanske misstänker blir det Bastian som dras in i Fantasiens värld. Där får han plötsligt fått stor makt att önska sig vad han vill. Och också makten att önska vad som ska hända i Fantasien överhuvudtaget. Men vad är det då han innerst inne vill egentligen? Mycket strapatser, underliga varelser och underliga ting korsar Bastians väg innan den gåtan får ett svar….

Jag tror att filmen mest handlar om Atrejus äventyr, som händer i början av boken. Kan förstå att man valde att göra så, för den senare delen av boken är något seg. Bastian blir en väldigt osympatisk figur när han får en massa makt och då är det mindre kul att läsa om vad han tar sig för. Kan ändå förstå varför detta blivit en stor klassiker. Det finns en sensmoral i det hela, men det är inte så sötsliskigt påklistrat och det gillar jag! Så nu måste jag se filmen också, hur får man tag på den en sisådär 30 år senare…