Lite Irland, lite England och lite Finland möts i denna fina
bok som fick mig att börja vilja blogga igen. Maggie O`Farrell är från
Nordirland men denna bok utspelar sig mestadels i England.
Finska Elina har blivit kvar i England och fått barn med sin
pojkvän Ted, som var hennes hyresvärd från början. Födseln blir en chock för
dem båda och Elina är nära att dö under förlossningen. Ted har svårt att greppa
att han bara raskt ska hämta sig från denna upplevelse och att livet fortsätter
som vanligt. Elina känner inte igen sin kropp och är bara så trött, så trött
hela tiden. Samtidigt märker hon att Ted inte är sig själv och verkar tappa
verklighetsuppfattningen. Han upplever något som verkar vara barndomsminnen,
men de stämmer inte överens med hur de borde vara och vad hans föräldrar
berättat för honom.
50 år tidigare bryter Lexie upp från sin, i hennes
uppfattning, urtråkiga uppväxt på landsbygden och ger sig av till London. Hon
har förälskat sig i en förläggare, Innes Kent, och han skaffar henne ett jobb
som kulturskribent. En liten hake, han är ju gift…
Den här boken var bara så bra! Vilken berättare, jag måste läsa fler
böcker av O`Farrell. Egentligen är det vardagen som skildras, men även vardagen
kan innehålla dramatiska händelser. Lättläst också, sidorna bara vänder sig
själv på något sätt. Läste ut den på en buss mellan Galway och Dublin och fick
anstränga mig för att inte börja böla av rörelse när den tog slut! Var även
något förtvivlad över att den var just slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar