Bok nummer två i Maze runner-serien. Thomas och hans vänner
har lyckats ta sig ut ur labyrinten, men det visar sig vara ur askan in i
elden. Rättare sagt hamnar de i en öken med gastkramande sol. De har fått veta
att de är smittade av den fruktansvärda sjukdom som slagit ut större delen av
jordens befolkning. Deras enda räddning är att ta sig över öknen, in i en stad
full av galna människor och vidare in i bergen. De har två veckor på sig och
belöningen på andra sidan är ett botemedel mot sjukdomen. Att säga att de stöter
på några hinder på vägen är ingen överdrift….
Egentligen hade det här kunnat vara en helt fristående bok. Det
kommer in en hel radda nya karaktärer och boken utspelar sig i en helt annan
miljö. Men Dasher väljer att utsätta samma stackars folk som i den första boken
för ännu mer elände. Hur mycket kan de uthärda innan galenskapen sätter in?
Fortfarande spännande, även om det inte är samma nagelbitande tempo som i den
första boken. Här handlar det mer om vem man kan lita. Det blir många turer
fram och tillbaka i fråga om vem som är ond och vem som är god. Lite svårt att
hänga med. Men nog tusan har jag raskt satt tänderna i bok nummer tre också…